1 år

1 år
12 månader
52 veckor
365 dagar
8 764 timmar
525 948 minuter
31 569 926 sekunder


ett år har gått, shit vad mycket kan hända. det senaste året har nog varit ett av det bästa, fast även det sämsta året i hela mitt liv. jag har fått upplevt så sjukt mycke. seriösa underbara förhållanden, förhållanden som inte har funkat, ny vänskap, förlorad vänskap, sista tiden i högstadiet, första tiden i gymnasiet. ett år som helt enkelt har gått upp & ner.

ett år sen. du ska bara veta en sak. jag hade aldrg trott att det skulle bli vi, aldrig. jag trodde aldrig att jag skulle få en sån bra kille som du, du va underbar, du var verkligen det! jag kommer aldrig glömma första kyssen.. vet du hur jävla glad du gjorde mej?

1 november 2008. första gången vi va tillsammans så va allt så nytt, jag va osäker fast ändå så jävla säker. jag fick då veta vad kärlek var, på riktigt liksom. att bara ligga i sängen & känna din doft. jag trodde aldrig jag skulle kunna bli såhär jävla lycklig - men det belv jag. du gjorde mig lycklig , så jävla lycklig. du var det bästa som någonsin hade hänt mig.. jag hade letat efter kärleken så jävla länge , sen kom du in i mitt liv..

du förändrade allting.. du gjorde mig hel. allting vi gjorde, alla gånger som jag kände mig så jävla trygg med dig. alla gånger som du hållt min hand, alla gånger jag blivit varm i hela kroppen när du kysst mig, alla gånger som du alltid har funnit där för mig, när jag mådde som sämst..  ska jag vara ärlig.. så var det den bästa tiden i hela mitt liv... men jag fattar inte varför vi gav upp.. du va mitt allt, min värld. den bästa jag någonsin kunnat få.

jag älskade dig så extremt mycke & tänkte inte på vad som skulle hända. sen gjorde du slut & hela min värld gick under. jag kände verkligen, är livet värt att leva?! men jag fortsatte, för mina drömmars skull. vi snackade inte så mycke, mest lite på msn. du hjälpte mig massa när jag mådde som dåligasr, när jag låg där i djupaste, mörkaste hålan. du ville mitt bästa, även då.. & det är jag dig evigt tacksam!

sen gick det ett halvår & jag försökte hela tiden att komma över dig, det är sant! men det gick inte så bra som jag trodde att det skulle göra. men vi började umgås igen & kärleken liksom växte inom mig & jag visste inte vad du kände. men sen den 28 augusti 2009 så blev det du & jag igen. jag var verkligen världens lyckligaste, jag kan inte sluta säga det, för det va jag! vi träffades nästan varje dag & jag kände mig så jävla lyckligt lottad. min dröm hade gått i uppfyllelse, som jag så länge hade väntat på. men efter 4 veckor så märkte jag att något var fel, fast eftersom jag var så sjukligt kär i dig så ville jag inte inse fakta. men det va slut, just like that. ett avslutat kapitel.

jag orkar inte förklara för dig, hur mycket jag älskar dig. nu är jag ensam , ensam men stark.. det är de som skriver: jag är ensam & svag som är så jävla patetiska. jag tycker inte ett dugg synd om mig om ni nu tror det! visst, jag ligger & gråter varje kväll, ibland vaknar jag & tänker " jag hoppas verkligen det här är en dröm.." men ja, det är en mardröm istället som jag fastnat i, det som kallas verklighet. jag tänker på dig, dag som natt ja, dygnet runt..

ingen kommer någonsin förstå det vi hade. det var något helt magiskt som inte ens jag kunde förstå mig på. vissa dagar var bättre än andra, men vi bråkade aldrig! vi pratade om sakerna istället & gjorde det bästa av situationen. men det kom till en gräns då allt bara sa stop. jag visste att den jälva dagen skulle komma någon gång, men jag va så fruktasvärt kär så jag såg absolut ingenting. varför ska det alltid vara så? jag lyckas alltid utsätta mig för liknande. jag får sluta upp med det, fyfan!

men du ska veta att du är & förblir min prins. jag vet att vi är vänner & jag har nu äntligen accepterat det. men det betyder inte att jag inte är sjukligt kär i dig än & att jag inte älskar dig över hela mitt hjärta. men jag försöker för din skull, det gör jag verkligen. är det här vad du vill, så tänker jag ställa upp till 100%, för jag tänker inte förlora dig. du är fan det bästa jag någonsin har haft & även om vi inte är tillsammans så vet jag att du alltid finns där & att jag kan snacka med dig om allt. jag hoppas verkligen att vi är vänner föralltid. för du är verkligen bäst & får mig alltid att skratta! du är & förblir min gentleman.. mig blir du inte av med så lätt. du är en person som jag inte kan leva utan. du har för stor betydelse i mitt liv, alldeles för stor! & du känner mig allt för väl, det är läskigt ibland.

men du ska veta, jag saknar dig, shit vad jag saknar allt!


Kommentarer
Postat av: din gentleman

tack julia du betyder mkt för mig nu o äntligen har jag kommit på vad, jo som en av mina bästa o närmaste kompisar älskar dig som VÄN kram puss<3

2009-11-02 @ 00:28:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0