onsdag 27/5
bättre än de andra dagarna den här veckan iaf! hade dans första lektionen i skolan & jag fick träna en hel del på mitt solo. just nu känns det inte bra, känns skit rent ut sagt! hur kunde anna välja mig av alla?! hon säger att jag förtjänar det, men jag är inte så säker på det :/ men vi får väl se hur det går.. iaf, sen va det sista teknik lektionen. jag & emelie blev klara med vårat parkeringshus & det funkade :D sjukt glad & hoppas på ett högre betyg nu oxå. sen lunch, kort lunch! sen blev det engelska, en konstig lektion. vi skulle ha kul & vara barnsliga men det funkade inte. sen blev kl.1 & jag slutade. gick ner till stan med folk, stackars alvin som går på kryckor :( ♥ sen tog jag bussen hem & nu har jag bara slappat :)
pusshej gullisar, take care ♥
jag tror jag har fått uppleva det onda av det ondaste. känslan av att bara bli tagen i någons händer, bli kramad till en hård boll bli kastad rakt in i en vägg. det går fort och de gör ont, sedan smälter jag, rinner ut på marken så att alla människor kan trampa på mig. jag trodde inte att jag skulle mista så många, tanken om att inte finnas känns som en enda utväg. tanken om smärta, inte bara smärtan som jag redan har i mitt hjärta. tanken att låta kroppen få känna min smärta, den låter bra. jag har inget kvar att leva för det vet jag redan för jag har mist allt jag har. jag har inget kvar, jag har redan försökt att komma någon annan stans men jag misslyckades. nu måste jag leva med mina sår nu, har jag smärta överallt istället för bara i hjärtat. jag har blivit tagen, sårad för att du lämnat mig. jag finns inte mer, jag kanske finns men jag vill bort. jag har förlorat den som tog mest plats i mitt hjärta, tack vare dig förlorade jag allt annat, eller va det jag som valde de här? va det jag som valde att inte finnas? har jag kramat mig själv till en egen boll. jag vill ha tillbaka mitt liv, min kärlek, min lycka och mitt leende på läpparna, jag vill må bra. det är värdelöst att leva, gud måste ha glömt mig. jag slutar här, jag säger upp mig. jag vill inte leva en dag till med den här smärtan, varför går de inte. varför går de inte att leva, om bara världen visste. jag smälter bort, jag orkar verkligen inte mer ...
